Hensnets historia

”Det började inte med
en skakning på nedre däck” men väl med en artikel i Smålandsposten om Tingsryd och Lessebo kommuns stamfiber utefter järnvägsbanken mellan Tingsryd och Konga.
En intresseförfrågan om intresse för möjlighet till bredbandsuppkoppling bland boende i Veramåla gjordes. Många var intresserade, men ingen visst hur man skulle göra så frågan blev vilande i väntan på mer information om hur och vem. Några månader senare hade den lokala LRF kretsen ett möte i Idemåla soldattorp. Nu blev det geografiska området större och de intresserade fler. En grupp fick i uppdrag att mer noggrant undersöka förutsättningarna för att bygga ett lokalt nät och avrapportera resultatet några månader senare.
Kontakt togs med andra fiberföreningar, Wexnet, Länsstyrelsen, Tingsryds kommun, Telia m fl. All insamlad information sammanställdes till ett erbjudande till alla boende inom det aktuella området, som i korthet innebar att det skulle kosta 25000 kr att ansluta en fastighet underförutsättning stöd kunde fås från Länsstyrelsen och Tingsryds kommun och att det fanns minst 60 som ville ansluta sina fastigheter.
Vid avrapporteringen av detta resultat, som skedde vid ett mycket välbesökt möte i Allhuset i Konga, beslutades att bilda en ekonomisk förening med namnet Hensnet och med en styrelse som skulle sammanställa ansökningshandlingar för landsbygdutvecklingsstöd, kanalisationsstöd och kommunalt stöd.
Styrelsens arbete stressades och drevs på av Eons och Tingsryd kommuns planer på att bygga en fiberstamledning mellan Hensmåla och Kampingemåla och samtidigt gräva ner starkströmsledning i samma diken. En sådan fiberstam skulle Hensnet ha mycket nytta av eftersom den löpte över en lång sträcka inom Hensnets område och till den skulle anslutningar kunna göras från intilliggande områden.
Ansökningshandlingar sammaställdes och sändes i väg till Länsstyrelse och kommun. Ungefär samtidigt började Eon och kommunen gräva för sina ledningar. Under denna tid var det nog så att Hensnet, som föreningen så träffande kom att heta, levde osäkert och ”surfade med ” i detta byggande utan att ha fått bekräftelse på beviljade stöd från länsstyrelse eller kommun.
Under januari 2011 fick Hensnet besked om projektstöd och kanalisationsstöd från Länsstyrelse och kommun. Under tiden hade antalet intresserade ökat och närmade sig 70.
I och med att Hensnet beviljats projektstöd kunde avtal göras med gräventreprenör och med Wexnet för material och byggnation.
Grävarbete mellan Hensmåla och Kampingemåla fortsattes med grävning mot Svartsjörås, Veramåla, Idemåla, Grönvik, Blötan. Vissa sträckor var Eon intresserad av samförläggning och vissa sträckor svarade Hensnet själv för. Samförläggningarna med Eon fick Hensnet betalt för samtidigt som grävningen kostade mer eftersom elledningar måste grävas ner djupare än fiberkabel.
En fråga som inte var helt lättlöst var hur Hensnet skulle hantera moms. Kunde föreningen på något sätt agera för att få lyfta av moms, skulle det innebära att föreninegens pengar skulle räcka till mer. Kontakt togs med momsjurist på Skatteverket, med redovisningsföretag och med ett rådgivningsföretag kopplat till Länsstyrelsen. Svaren vi fick pekade inte alltid i samma riktning.
Den lösning som valdes rekommenderades av skattejurist på Skatteverket och redovisningskonsult, innebar att de 25000 kr som varje anslutning kostade fastighetsägaren delades upp i en del som var insats i Hensnet ekonomisk förening och en del som var anslutningsavgift. Varje del var 12500 kr och anslutningsavgiften innehöll 2500 kr moms.
Hensnet var nu en ekonomisk förening där varje ansluten fastighet motsvarade en ägarinsats om 12500 kr. En ekonomisk förening kan man ansluta sig till, men man kan ju också tänka sig att lämna den. Nu uppstod frågan; Vad gör Hensnet om plötsligt väldigt många av någon anledning vill lämna föreningen och få sin insats tillbaka? Det skulle mycket allvarligt kunna hota föreningens verksamhet och ekonomi. För att skapa tröghet i en eventuell återbetalningsprocess föreslog styrelsen årsmötet att stadgarna skulle ändras så att eventuell återbetalning skulle ske i delbelopp och över fler år. D.v.s. man skulle inte få tillbaka hela sin insats på en gång. Ett förslag som beslutades av årsmötet och infördes i stadgarna.
Vintern 2012 var stora delar av nätet färdigbyggt och inblåsning av fiber påbörjades. Samtidigt monterades switchar i anslutna hus. Succesivt från mars 2012 anslöts fastigheter och bredbandet kunde tas i bruk.
Senast ändrad 2013-11-24